Härnösand behöver ett närsjukhus
Skriv på uppropet för närakut, närvårdsplatser och mer vård nära hemmet.
I dag har Härnösand ingen egen sjukhusverksamhet, trots att behoven finns. Många äldre, barnfamiljer, kroniskt sjuka och personer utan bil tvingas resa till Sundsvall för vård, kontroller och behandlingar som i många fall borde kunna erbjudas lokalt. Det skapar oro, onödiga resor och ett större tryck på Sundsvalls sjukhus med överbeläggningar och korridorvård.
Norrlandspartiet vill ändra på det. Vi vill öppna ett närsjukhus i Härnösand, ett modernt, lokalt vårdnav som ger fler människor rätt vård i rätt tid, närmare hemmet. Det handlar inte om att bygga ett nytt stort akutsjukhus. Det handlar om att återta en grundläggande princip: vården ska finnas nära dig när du behöver det.
Härnösand behöver ett närsjukhus
Skriv på uppropet för närakut, närvårdsplatser och mer vård nära hemmet.
I dag har Härnösand ingen egen sjukhusverksamhet, trots att behoven finns. Många äldre, barnfamiljer, kroniskt sjuka och personer utan bil tvingas resa till Sundsvall för vård, kontroller och behandlingar som i många fall borde kunna erbjudas lokalt. Det skapar oro, onödiga resor och ett större tryck på Sundsvalls sjukhus med överbeläggningar och korridorvård-.
Norrlandspartiet vill ändra på det. Vi vill öppna ett närsjukhus i Härnösand, ett modernt, lokalt vårdnav som ger fler människor rätt vård i rätt tid, närmare hemmet. Det handlar inte om att bygga ett nytt stort akutsjukhus. Det handlar om att återta en grundläggande princip: vården ska finnas nära dig när du behöver det.
Vårt förslag
Människor i Härnösand ska inte behöva åka till Sundsvall för sådant som kan lösas nära hemmet.
I dag är vården för splittrad. Äldre skickas fram och tillbaka mellan sjukhus, hemmet och korttidsboenden. Barnfamiljer möter långa avstånd och långa väntetider. Många människor bollas mellan vård, socialtjänst och olika verksamheter utan att någon tar helhetsansvar. Samtidigt är akutsjukhusen hårt belastade.
Därför vill Norrlandspartiet skapa ett riktigt närsjukhus i Härnösand där kommunen och regionen arbetar tillsammans istället för i stuprör. Detta koncept finns redan idag i Region Gävleborg och i Region Västerbotten.
Läs mer om närsjukhus i Ljusdal (Betalvägg via Bonnier News),
https://www.ljusdalsposten.se/2019-05-02/farre-langresor-for-sjuka-dagsjukvarden-utvecklar-vi-siktar-in-oss-pa-mer-specifika-behandlingar/
Närsjukhuset ska innehålla:
- Primärvård dag, kvällar och helger
- Lättakut kvällar och helger inklusive primärvårdsjour
- 14 närvårdsplatser dygnet runt inklusive korttidsplatser för äldre och observationsplatser — en mellanvårdsnivå mellan sjukhusvård och hemsjukvård
- Dagvård
- Specialistmottagningar både fysiskt och digitalt. Ex. ögon- och öron.
- Gemensamt rehabteam mellan kommun och region
- Röntgen, inklusive MR.
- Direktuppkoppling mot specialistjourer alla dagar i veckan
- Tätt samarbete med ambulansen och hemsjukvården
- Äldrevårdscentral
- Mobilt närsjukvårdsteam för multisjuka
- Beroendeteam på primärvårdsnivå i samarbete mellan socialtjänsten och regionen
- Förstärkt psykosocialt stöd
- Socialtjänstens familjestöd och flexibelt individstöd
- Familjecentral
- Beredskap vid kris och krig med rum förberett för trauma och operation
- Helikopterplatta
Din röst kan göra det möjligt.
Norrlandspartiet är det enda partiet i region- och kommunvalet som tydligt driver frågan om ett närsjukhus i Härnösand.
Din röst kan göra det möjligt.
Norrlandspartiet är det enda partiet i region- och kommunvalet som tydligt driver frågan om ett närsjukhus i Härnösand.
Vad betyder det för vanligt folk?
Det betyder snabbare hjälp nära hemmet. Äldre människor ska kunna få vård, rehabilitering och återhämtning i Härnösand istället för att skickas fram och tillbaka till överbelastade sjukhus långt bort.
Barnfamiljer ska kunna få hjälp kvällar och helger utan långa resor. Människor med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik ska kunna få stöd tidigare och närmare vardagen. Den som skrivs ut från sjukhus ska inte lämnas ensam mellan olika verksamheter, vården och omsorgen ska hänga ihop.
Det betyder också bättre trygghet för hela kommunen vid större olyckor, samhällskriser eller krig. Det här handlar om något enkelt:
Människor i Härnösand förtjänar vård nära sig. Närsjukhus finns redan i andra delar av Sverige, exempelvis i Region Gävleborg med Närsjukhusen i Ljusdal, Söderhamn och Sandviken samt sjukstugemodellen i Region Västerbotten. Det fungerar där och det kan fungera här också.
Skillnaden är politisk vilja.
Robert Thunfors, Oppositionsråd och 2:e vice ordförande i styrelsen för Region Västernorrland och toppkandidat för Norrlandspartiet
Frågor och svar
1. Vad är ett närsjukhus?
Ett närsjukhus är vårdnivån mellan vårdcentralen och akutsjukhuset. Det handlar inte om att bygga ett nytt fullskaligt akutsjukhus, utan om att skapa en stark lokal vårdnod där fler patienter kan få rätt vård nära hemmet.
När vårdcentralen inte räcker till, men akutsjukhusets resurser egentligen är mer än vad patienten behöver, uppstår ett glapp i vården. Det glappet vill vi fylla med ett närsjukhus i Härnösand.
Ett närsjukhus ska kunna ta hand om patienter som behöver observation, kortare behandling, rehabilitering, trygg hemgång, provtagning, uppföljning eller vård för äldre och multisjuka patienter – utan att de alltid behöver åka till Sundsvall.
2. Är detta ett nytt akutsjukhus?
Nej. Förslaget handlar inte om att bygga ett nytt fullskaligt akutsjukhus i Härnösand.
Närsjukhuset ska inte ersätta akutsjukhusen. Västernorrland behöver även fortsättningsvis tre akutsjukhus i Sundsvall, Örnsköldsvik och Sollefteå. Avancerad akutsjukvård, operationer och intensivvård ska fortsatt finnas på akutsjukhusen.
Närsjukhuset ska i stället vara en ny nivå under akutsjukhusen och över vårdcentralerna. Det ska avlasta akutsjukhusen genom att ta hand om patienter som behöver mer än ett vanligt vårdcentralsbesök, men inte alltid behöver akutsjukhusets fulla resurser.
3. Vad ska finnas i Härnösand?
Ett närsjukhus i Härnösand ska kunna innehålla bland annat primärvård dag, kvällar och helger, primärvårdsjour eller närakut, cirka 14 mellanvårdsplatser, vårdplatser för observation, kortare behandling och återhämtning, vård för multisjuka äldre, trygg hemgång efter sjukhusvistelse, rehabilitering, provtagning och specialistmottagningar – både fysiskt och digitalt.
Det ska också kunna finnas mobilt närsjukvårdsteam, äldrevårdscentral och nära samverkan med kommunen, hemsjukvården och ambulansen.
Allt behöver inte byggas upp på en gång och mycket finns redan sedan tidigare i Härnösand. Det viktiga är att börja stegvis med de delar som gör störst nytta: mellanvårdsplatser, primärvårdsjour eller närakut, rehabilitering, mobila team och specialistmottagningar.
4. Varför behövs 14 närvårdsplatser?
För Härnösand handlar förslaget om cirka 14 mellanvårdsplatser eller närvårdsplatser. De ska användas för patienter som behöver mer än ett vanligt vårdcentralsbesök, men som inte alltid behöver vårdas på ett akutsjukhus.
Det kan handla om patienter som behöver observation, behandling av infektioner, hjälp vid medicinsk svikt, läkemedelsjustering, rehabilitering, trygg hemgång eller vård efter en sjukhusvistelse.
En viktig grupp är äldre och multisjuka patienter. Många av dem behöver sammanhållen vård nära hemmet, inte långa transporter och återkommande akuta sjukhusbesök i onödan.
En mellanvårdsplats beräknas också vara betydligt billigare än en vanlig medicinplats på akutsjukhus. En medicinplats på akutsjukhus kan ofta kosta omkring 10 000–15 000 kronor per dygn, medan en mellanvårdsplats beräknas kosta cirka 4 000 kronor per dygn.
5. Vad kostar ett närsjukhus i Härnösand?
Den uppskattade bruttokostnaden för ett närsjukhus i Härnösand är cirka 23–27 miljoner kronor per år utöver dagens primärvård.
Det är viktigt att betona att detta är bruttokostnaden. Nettokostnaden bedöms bli betydligt lägre, eftersom ett närsjukhus samtidigt kan minska kostnader på andra håll i vården.
En mellanvårdsplats beräknas också vara betydligt billigare än en vanlig medicinplats på akutsjukhus. En medicinplats på sjukhus kan ofta kosta omkring 10 000–15 000 kronor per dygn, medan en mellanvårdsplats beräknas kosta cirka 4 000 kronor per dygn.
Därför ska närsjukhuset inte bara ses som en ny kostnad, utan som ett sätt att använda vårdens resurser smartare. Med en minskad befolkning i länet samtidigt som de som är äldre än 80 år kommer öka med ca 20% fram till 2040 behöver vi ge mer vård med mindre resurser.
6. Varför blir nettokostnaden lägre än bruttokostnaden?
Dagens system kostar också pengar. När patienter skickas till akutsjukhus i onödan uppstår kostnader för ambulans, akutmottagning, vårdplatser, överbeläggningar, återinläggningar, patientresor och långa vårdflöden.
Ett närsjukhus kan minska de kostnaderna genom att fler patienter får rätt vård på rätt nivå. Det kan avlasta akutsjukhusen, minska onödiga inläggningar, korta vårdtider, frigöra vårdplatser, minska ambulansbelastningen och minska återinskrivningar.
Därför är bruttokostnaden inte samma sak som den verkliga nettokostnaden. När vården flyttas från en dyr vårdnivå till en mer ändamålsenlig vårdnivå kan regionen både förbättra vården och använda skattepengarna bättre.
I ett uppskattat scenario där närsjukhuset minskar vårdtiden för framförallt äldre i Härnösand på akutsjukhus med 40 % är närsjukhuset nära nog kostnadsneutralt.
7. Finns personalen?
Personalfrågan är viktig och måste tas på allvar. Därför ska ett närsjukhus byggas stegvis och smart, inte som en dyr parallellorganisation.
Utgångspunkten i närsjukhus är att arbeta mer tillsammans över organisationsgränserna: Härnösands kommunala omsorgspersonal, personal på vårdcentral och akutsjukhus. Det gör det möjligt att ge en bättre, mer förebyggande vård tillsammans som också gör att personalen får en bättre arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats.
Ett närsjukhus kan också göra det lättare att rekrytera personal som vill arbeta nära patienterna i en mindre och mer sammanhållen vårdmiljö. Vi får inte heller glömma bort att idag har vi vårdpersonal som pendlar från Härnösand till Sundsvalls sjukhus.
Närsjukhuset ska inte bygga på att allt görs samtidigt. Det ska utvecklas utifrån behov, bemanning och resultat. På så sätt kan verksamheten växa fram på ett realistiskt sätt.
8. Hur avlastar det Sundsvalls sjukhus och ambulansen?
Ett närsjukhus i Härnösand ska avlasta Sundsvalls sjukhus, inte konkurrera med det.
När patienter som inte behöver akutsjukhusets fulla resurser kan tas om hand lokalt frigörs kapacitet på Sundsvalls sjukhus. Det kan minska trycket på akutmottagningen, minska behovet av korridorvård och göra att patienter som verkligen behöver akutsjukhusets resurser får bättre tillgång till dem. Minskat tryck på Sundsvalls sjukhus skapar också en bättre arbetsmiljö för personalen att kunna göra sitt jobb och minskar behovet av att ta in extra stafettpersonal.
Det påverkar också ambulansen. Under 2025 hade ambulansen 4 268 uppdrag i Härnösand. Av dessa gick 2 697 transporter från Härnösand till länets akutmottagningar. Den genomsnittliga uppdragstiden i Härnösand var 125 minuter.
Alla transporter kan naturligtvis inte undvikas. Men om fler patienter kan bedömas, behandlas, observeras eller följas upp lokalt kan ambulansresurser frigöras till de mest akuta uppdragen.
9. Vill ni ha fler närsjukhus i länet?
Ja. Förslaget om närsjukhus i Härnösand är en del av en större vårdstruktur för hela Västernorrland.
Vi vill etablera fler närsjukhus i länet, bland annat i Härnösand, Kramfors och Ånge. Tillsammans kan de skapa cirka 30–34 mellanvårdsplatser och avlasta akutsjukhusen i hela Västernorrland.
Det handlar om att bygga en mer robust och jämlik vårdstruktur. Alla patienter ska inte behöva åka till de stora sjukhusen för vård som kan ges tryggt och säkert närmare hemmet.
Starka vårdcentraler, flera närsjukhus och tre akutsjukhus med tydliga roller är grunden för en bättre sjukvård i hela länet.
10. Finns närsjukhus på andra håll i Sverige?
Ja. Tanken med närsjukhus är inte ny eller oprövad. Liknande vårdmodeller finns redan på flera håll i Sverige, även om namnen och organisationen kan skilja sig åt.
I Gävleborg finns exempelvis Ljusdal, Söderhamn och Sandvikens närsjukhus, där vård ges närmare invånarna utan att det är ett fullskaligt akutsjukhus. I Västerbotten finns sjukstugemodellen, bland annat i Dorotea, där hälsocentral, vårdplatser och nära vård samlas lokalt.
Grundtanken är densamma: alla patienter ska inte behöva resa till ett stort akutsjukhus för vård som kan ges tryggt, säkert och effektivt närmare hemmet.
Det är den modellen vi vill utveckla i Västernorrland – med närsjukhus i bland annat Härnösand, Kramfors och Ånge som avlastar akutsjukhusen och stärker vården i hela länet.
11. Hur tänker ni kring beredskap?
Gällande närsjukhus så vill vi kopiera en modell som man har i Region Jämtland-Härjedalen där vissa vårdcentraler har ett utökat uppdrag i krig-, kris och katastrofer. Det betyder att det finns färdiga utrymmen för trauma och operation med plan för att flytta dit nödvändig utrustning och möjlighet att driva närsjukhuset på nödström.
Dessa vårdcentraler är också utrustad med helikopterplatta. Regionen äger inte egna helikoptrar med Norrlandspartiet vill fördjupa samarbetet med Jämtland, Västerbotten och Norrbotten som idag har ambulanshelikopter.
Vill du se ett närsjukhus i Härnösand?
Skriv under uppropet, dela sidan och visa att Härnösand behöver ett närsjukhus.